15:34

En gång hade jag en granne med en american staffordshire terrier. Jag brukar fortfarande läsa hennes blogg då och då, och så har jag henne på msn, visserligen blockad, men jag kan ändå läsa hennes "personliga meddelande" som hon uppdaterar med jämna mellanrum. Det förvånar mig att jag inte är avundsjuk på hennes liv. Inte ett dugg. Du vet, en alert, positiv och sportig svenssontjej, egentligen alldeles för mesig för att ha en hund av en sån tung ras men går på tusen lydnadskurser i veckan och trivs. Ja, men nä-ä. Fyfan säger jag bara. Jag vet inte varför.

Jag kanske hellre super upp mina tågpengar och tapetserar om.