13:20
Ett litet stänk av dödsångest igår. Dödlig ångest. Jag vet vad du tänker och min största oro är att du kanske har rätt. Jag kanske inte heller kan leva så här, men hellre det än att inte leva alls. Otaliga lager har man fallit igenom men ännu inte hittat solid mark. Det är inget att bry sig om.
Trängd sparkade pojken ut mot världen men världen sparkade tillbaka jävligt mycket hårdare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar