16:00

Du var smartare än mig. Det vägde jag upp med vilja, ambition och bättre val. Men jag blev en trött krigare i vardagen. Med varje sekund i detalj precis i ögonvrån har jag nu glömt bort hur det var att alltid komma tvåa. Min extrema nonchalans. Finns det plats för eftertanke?

Jag har vaknat så förut, med känslan av att ha förbrukat det mesta. Ingen gång är sista gången och jag vet att jag kommer överleva det här allt för länge. Jag förstår att det är det obehagliga allvaret jag straffas med. Med mina beslut över att hela tiden förverkliga det som förenklar kommer jag behöva lära mig att leva med det på sidan av. Kanske väldigt påtagligt? Kanske för alltid?

Sen när hade jag alla svaren?

Det är rockkaraoke ikväll och jag är pepp. Det är iallafall ett som är säkert.