19:30

Inte ett dugg som Titanic. Det svänger fort. Idag har jag spenderat dagen hos Arvid av kompensationsskäl - han har jobbat för mycket de senaste dagarna. Han bjöd på dyr pizza för det. Och kanske lite för att fira att han fick det där jävla Ukraina-giget tionde till tjugonde november. Sa åt honom att jag inte kommer sakna honom. Om jag ska vara ärlig förstår jag inte hur han står ut med mig och allt jag säger, eller hur någon karl någonsin har orkat stå ut med mig. Arvid kanske ständigt ser igenom mig, vad vet jag. Jag tog iallafall sönder hans byxor.

Igår ringde jag Fredrik för att försäkra mig om att han inte var död. Jag måste ju ha fått nån jävla noja nu.

Förresten, om någon av er som läser den här jävla bloggen lyssnade på någon random radiokanal igår och hörde något i stil med "Anneli i Märsta har önskat Boom boom med Black Eyed Peas" så vill jag bara försäkra er om att det INTE VAR JAG. På riktigt. Det var säkert den där kvinnan som alltid hängde på GM förut, ni vet? Vore ju typiskt henne.