00:00

Och så träffade man Arvid. Vilket projekt. Jag ska ta och skrapa ihop bitarna av mig själv och lägga dom i soffan för ett filmförsök. Jag är tom. Jag minns inte ens hur han såg ut. Jag tyckte jag kände någon slags ihållande skamsenhet i luften och jag vet inte vad det är ett bevis på, men jag är ganska säker på att den kom ifrån båda två. Jag känner nog lite av allt, en del av mig är faktiskt glad. Han är fin. Det är väl bra såhär...

(Midsommar är kanske inte så rolig om man blir LPT:ad och får spendera dagen på sjukan. Äh, jag slapp ju fyllebråken.)