16:30

Jag tycker att det är konstigt att bodymods hamnar i en speciell kategori vad gäller att uttrycka sin åsikt om någon annan till vilket pris som helst. Vet en tjej som får flera mail om dagen av äldre killar som talar om för henne hur ful hon gör sig när hon "stympar sig själv" och "våldtar sitt eget ansikte" och menar på att hon gör det ju för att få uppmärksamhet, så hon kan ju inte låta bli att tåla att höra på när någon säger "sanningen" till henne. Vems sanning då?
Jag vet att både jag och den här (mycket mer moddade) tjejen vill bli behandlade som precis vem som helst och strävar inte efter att någon ska titta lite extra mycket, även om man förstår att det är oundvikligt. Att sen fortsätta mailet med att ifrågasätta hur mycket kärlek hon fick av sina föräldrar som liten är ju bara bisarrt. Varför är det här okej? Jag tycker att människor av annan syn på skönhet inte behöver bry sig särskilt mycket, och speciellt inte ta sig själva på så stort allvar.

När jag satt och pratade med gänget som firade Peter i lördags så frågade Annika, 55 mig vad killen "med stora grejer i öronen" som jobbar på Garage heter, vad hon nu skulle med den essentiella informationen till... Jag gav henne namnet, och då var det läge att berätta hur fult det är med stora grejer i öronen, men hon hade inte sett mina öron än. Linus har mycket mindre stora grejer i öronen än mig än så länge, men det blev inte pinsamt för det. Det blev liksom helt okej att utbrista "Men har du också det?! Det är ju så FULT!", ja ja visst, jag förstår. Men inte fan konstaterade jag att hennes halsband och läppstift inte alls faller mig i smaken, för det gör man ju bara inte.

Det är kanske en syn på ungdomarnas nya påhitt, som i alla generationer. Om man bara kunde låta bli det man är för rädd för att förstå sig på.