12:00
Det finns en sektion på FHTE som kallas "isoleringen". Det är ett hundstall som står en bit ifrån de vanliga A, B, C och D-stallarna och fungerar som en karantän till hundar som precis kommit hem från att ha varit tjänstehundar i bl.a Kosovo. Jag hör att de spränger på FHTE idag och ber till gud om att de har slutat med det till helgen, för Kosovohundarna kan inte vara tysta alls efter smällarna. Det är knappt man får tyst på de övriga hundarna, men speciellt de i isoleringen, och jag orkar inte med ännu mer otillgängliga monsterschäfrar så här i början.
Dessutom är jag så puckad att jag frivilligt kör lite konsekvent ledarskap-övningar med Linus Tyson tillsammans med Leia. Igår var vi ute i två timmar för att försöka få Tyson att fatta grejen med att uppföra sig trots att det är en annan hund brevid, men det är nästan lika omöjligt att tömma honom på energi som schäfrarna. Leia blir iallafall trött efter en stund och är helt klart mycket lättare att hantera än Tyson, men det är ju det som är grejen också. Tyson som f.d problemhund kan man inte ha allt för höga förväntningar på än. Leia blir studsig och vill leka för att hon är en smula understimulerad medans Tyson vill leka för att han tror att han kan bestämma det.
Jag är mäkta imponerad över hur L hanterar hundar. Han hatar daltare, that's how we roll. Det här kommer inte bli nåt problem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar