13:30

Jag hoppas att kommunen slutar strula snart och tar ett vettigt beslut. Men det låter faktiskt så. Det låter som att jag kan få en anställning i butiken för att ägaren krigar för att ha kvar mig. Det är rätt otroligt hur jag lyckats få till två jobb där jag kan ha med min hund. Har varit i butiken alla dagar den här veckan och hjälpt till med leveranser, och ska dit som vanligt imorgon igen så idag tog jag faktiskt ledigt. Det kan behövas ibland.
Pernilla, också extrapersonal på försvaret, blev inringd att jobba på söndag och sa till chefen att hon ville jobba med mig, så chefen ringde upp och jag tackade givetvis ja. Utöver det har jag ganska många timmar på försvaret den här perioden. Bl.a julafton, juldagen och hela veckan efter det. Ka-ching!

Igår när jag kom hem hade Linus köpt en Beatles-tröja till mig som jag har tittat in ett tag nu. För att jag skulle bli lite gladare efter eländet som varit. Jag älskade det, älskar honom.

Nästa helg är det hundmässa! Det här med hund är min grej, jag har hittat hem. Jag blir helt adrenalinstinn när jag tittar på videos med spårhundar, lydnadstävlingar eller om jag bara pratar blodspår och sök med Ulla. Att min hund är bäst i världen och svarar jävligt snabbt på mig gör det inte mindre tråkigt heller förstås. Jag funderar starkt på att gå en terapihundsutbildning eller en sökhundsutbildning med henne när jag tjänat ihop lite pengar. Sen kan jag ju starta eget. Fram tills dess får jag packa upp spårlinor, apportbockar, sökrullar, fodersäckar och dylikt i butiken, men det är fan inte tråkigt. Vi har väldigt roligt, garvar, och tittar på Biggest loser när det är tomt i butiken. Jag får bra tid med Diezel också, utöver att hon får en lång välbehövlig passivitetsträning så får jag sticka iväg en timme och aktivera henne mitt på dan.

Det enda jag kan klaga lite på är väl boendesituationen. Det känns lite sådär att tvinga Niclas att stå ut med två hundar och tre katter som inte är hans och som knappt gillar honom. Men så fort jag har ett anställningsbevis i handen så är det i princip bara att sticka. Jag står ofta först i kön på de lägenheter jag lägger en intresseanmälan, och varken jag eller Linus har betalningsanmärkningar så med lite tur kan det faktiskt gå undan. Han har ju jobb också, så om han står som medsökande lär det ju knappast vara några problem. Jag vill bo på markplan och ha en liten tomt till hundarna, resten skiter jag egentligen i.

Det är lite läskigt att vara så nära helt komplett. Jag dricker ju dessutom väldigt sällan och människor i min närhet har varit så jävla hjälpsamma på alla sätt och vis. Jag har nog förstått att det finns folk som vill väl.